Digidelnätverket

På uppdrag av Digitaliseringsrådet har en grupp forskare vid Linköpings universitet gjort en forskningsöversikt om digitalt utanförskap. Elin Wihlborg är professor i statsvetenskap och har lett arbetet. Hon berättar att rapporten ska ge politiker kunskapsunderlag samt ringa in vad forskare behöver ställa för frågor i kommande forskning. Rapporten ska även hjälpa personer som arbetar med digital inkludering att lära av varandra.

– Mycket av det man gör för att stötta digital inkludering är att uppfinna hjulet om och om igen. Vi måste kunna lära av vad man har gjort i andra länder, kommuner och organisationer, säger Elin Wihlborg.

Rapporten bygger på en kartläggning av internationella studier om digitalt utanförskap och tar fasta på sådant som är relevant för Sverige. 

Vad är det viktigaste resultatet?

– Vi måste slå hål på myten att det bara är äldre som är digitalt utanför. Det är en myt som varit stark, särskilt bland politiker. Det gör vi genom att visa att många fler kan vara utanför på olika sätt. Det handlar om situationer snarare än person.

Elin Wihlborg nämner att en nyanländ person till exempel kan vara jätteduktig på att ha kontakt med släkt och vänner på sociala medier och ofta har använt många digitala kanaler för att komma till ett nytt land.

– Då har man gjort något jätteviktigt för sig själv. Men sedan när man är ny i Sverige krävs det att man använder bank-id och alla offentliga tjänster är på svenska, till exempel för att söka bostad, och då hamnar man utanför. En annan person kan vara jättebra på att programmera, men blir långtidssjukskriven och klarar inte av Försäkringskassans webbsida.

Tillgänglighet påverkar tilliten

Att de offentliga tjänsterna är tillgängliga är särskilt viktigt. I förlängningen hänger det ihop med medborgarnas tillit till staten.

– Tilliten till staten är central för att vi ska fortsätta att följa lagar och betala skatt, men den hänger också ihop med tilliten till varandra. Om vi inte lyckas använda och lita på offentliga tjänster på nätet, kan vi tappa tillit till staten. I Sverige har vi generellt sett hög tillit, men de människor som är mest utsatta och hamnar utanför kan känna sig svikna av systemet. Någon som redan har låg tillit hamnar i en situation där man genom de digitala tjänsterna för ännu lägre tillit. Det är ett problem, säger Elin Wihlborg.

Hon blev därför förvånad över att det forskningen om offentliga tjänster och digital inkludering var så pass begränsad. Det finns betydligt fler studier om digital inkludering som fokuserar på sociala kontakter och e-handel.

– Många studier görs med vad vi kallar ett enkelhetsurval, att man pratar med människor som är lätta att få tag på. Men personer som är mest utanför, till exempel nyanlända som inte talar landets språk, personer som varit långtidssjukskrivna eller -arbetslösa och hemlösa, deras röster hörs inte så mycket i forskningen, säger Elin Wihlborg.

Hennes forskargrupp har initierat en studie med dörrknackning som metod för att nå invånarna i ett så kallat utsatt område. Elin Wihlborg lyfter även fram Stefan Johanssons forskning om IT-lösningar för hemlösa på KTH och Begripsam som ett viktigt undantag.

– De är världsunika studier och det är där vi hittar de bästa lösningarna. Om de människor som har det allra svårast klarar av något, så kommer de flesta andra också att klara det. Vi kan underlätta inkludering för alla om vi först hittar lösningar som passar dem som står längst utanför.

Individuella och samhälleliga faktorer

I forskningsöversikten listas ett antal faktorer som har betydelse för att personer hamnar i ett digitalt utanförskap. För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att skilja de individuella faktorerna från de samhälleliga.

– Samhälleliga hinder kan man inte komma över, hur duktig man själv är. I Sverige håller vi till exempel isär många saker i offentlig förvaltning. Vi har så decentraliserade system att vi får väldigt många lösningar. Vissa saker försvåras av att vi inte enkelt kan röra oss mellan olika system digitalt, säger Elin Wihlborg.

Hon nämner exemplet att sjukvården är regional medan Försäkringskassan är statlig, vilket försvårar hantering av intyg och recept.

– Nu jobbar man med att få ska få en nationell medicinlista där alla läkare ska kunna se vilka mediciner som skrivits ut till en patient. Det är ett exempel på hur man försöker åtgärda strukturutmaningar. En mer kontroversiell fråga är om vi ska ha en lärplattform för alla skolor, eller om kommuner och fristående skolor ska betala olika IT-leverantörer för att utveckla många olika system.

Fyra trappsteg mot inkludering

För att åskådliggöra teorier om digital inkludering har rapportförfattarna valt en trappa som modell. Trappan ska synliggöra hur individer kan röra sig fram och tillbaka mellan digital inkludering och utanförskap. Det första steget i trappan är motivation, därefter kommer tillgång, färdigheter och till sist användning.

– Bara för att man har klarat ett steg så är man inte på nästa. Trappmetaforen ger en bild av att en person kan vara på ett trappsteg i ett läge men ramla ner ett steg i nästa situation, säger Elin Wihlborg.

I rapporten poängteras också att den digitala klyftan förändras hela tiden, och sambanden är komplexa. Dels utvecklas ny teknik som ställer nya krav på individer, dels hamnar individer i nya livssituationer, till exempel vid pension, arbetslöshet, sjukskrivning eller föräldraskap.

Elin Wihlborg hoppas att rapporten och trappmodellen ska vara användbar för personer som arbetar med digital delaktighet.

– Dels kan man få inspiration av vad andra har gjort och se både goda och dåliga exempel. Vad har andra gjort och vad ska vi inte ta efter? Dels kan sådana här anekdoter vara ett sätt att reflektera över sin egen vardag när man gör det viktiga arbetet att stötta för ökad digital inkludering. Det är att demokratibygge och jätteviktigt för att det offentligen Sverige ska fungera.

Foto: David Brohede/LiU

→ Länk till forskningsöversikten om digitalt utanförskap